Höstdepression och trail som botemedel?

Just nu är det lite tråkigt och deppigt! Jag har efter loppet på Teneriffa för tre veckor sedan knappt kommit utanför dörren, frånsett något enstaka kort pass och lite spinning. Det kanske beror på att min "säsong" tog slut i och med att Bluetrail tog slut. Men varför ska man sluta springa lopp bara för att vintern kommit? Att träna inför lopp är suveränt för att hålla uppe motivationen. Experterna (se exempelvis senaste numret av Runner´s world) pratar om att ta ledigt från tävlingar under vintern och bygga grund för nästa säsong. Jag har aldrig riktigt förstått varför? Tävlingar sliter inte på min kropp, jag springer inte tävlingar tillräckligt ofta, fort eller intensivt för det. För mig funkar tävlingarna mer som ett sätt att se nya naturområden, en annan del av Sverige och en chans att springa tillsammans med andra. Kort sagt, att få löpinspiration. I år tänkte jag därför förlänga "säsongen" till året runt.

Efter att ha kollat runt lite på internet har jag hittat flera häftiga vintertraillopp som jag sååå gärna vill springa. Fick bland annat tips om Thy Trail Marathon, "Danmarks barskeste marathon". Det finns flera olika distanser, 11-42 km, och loppet går i en nationalpark på stranden på västra Jylland i februari. Tänk dig att springa i kyla och blåst i februari på strandstigar och sanddyner alldeles intill Västerhavet, underbart!!! Nackdelen: loppet är fullbokat, man får dock byta till sig platser så jag hoppas kunna springa halvmaran ändå. Kolla in den här videon, hur häftig natur som helst + vackert väder!

Icebug kör igång sin egen trailserie i vinter, Icebug Winter Run. På flera platser arrangeras olika vintartraillopp i klasserna promenad, stafett, familjestafett och 2XU Ismilen. Jag hoppas kunna vara med på loppen i Malmö och Helsingborg. Om det drar riktigt i tävlingsnerverna, och det fortfarande är kallt och snö, kanske jag åker till Stockholm eller Göteborg också. Trailserien kan bli riktigt bra om vi bara får en riktig vinter!

På STT Kåsjön märktes det för övrigt tydligt att Göteborg är Sveriges Mecka för stiglöpare, så självklart går en galen trailmara i Göteborg mitt i vintern, Sandsjöbacka trailmarathon. Anmälan öppnade den 28 oktober och sex dar senare var det fulltecknat! Snopet.

Ingen tur med anmälningarna till vinterlopp alltså. Det är verkligen märkligt, och alldeles underbart, att stiglöpning blivit så populärt. Jag menar, för att få en plats i de stora loppen i Sverige och utomlands måste man verkligen planera i god tid, helst nästan direkt efter målgång! För nästa år har jag hittills klart med Trail Mallorca Serra de Tramuntana i april (min första ultra!) och Kullamannen 10 km i maj. Jag drömmer om en långsemester i Alperna i sommar. Flera olika lopp, olika distanser och discipliner i flera olika länder, men allt i bergen. Låter som en önskedröm tycker jag. Planeringen och drömmarna fortsätter...

Ett av de lopp som jag skulle vilja testa i sommar är Swiss Iron Trail, 80 km (+4800 hm) på 30 timmar ska man väl klara av? Det borde gå, även om jag får gå hela vägen! Sträckan kommer att ändras till 2013, start i Savognin, sedan Tiefencastel-Lenzerheide-Weisshorn-Arosa (Schweiz vackraste by!)-Strelapass och målgång i Davos. Årets lopp avbröts på grund av dåligt väder, men ett par av deltagarna gick/sprang sträckan Chur-Arosa dagarna efter i strålande solsken och gjorde den här (mycket tyska!) filmen från vandringen. Bilderna är ju så vackra att man tappar andan, men stäng av youtube-ljudet och lyssna på exempelvis den här istället.